Den
tidigaste anteckningen om Lydde är från 1493. Området
hette då Lyddaström. Sedan dess har Lydde genomgått många
förändringar. Det som utgör den äldsta byggnaden på platsen
idag är den timrade flygelbyggnaden vars norra del enligt
vissa källor antas vara byggd på 1700-talet och som använts
som boningshus åtminstone under större delen av 1800-talet.
Den ekonomiska kartan ger bilden av att Lydde var en gård
i övergångsfasen mellan jordbrukssamhälle och det industrialiserade
samhället.
Lydde
gård var fram till 1840-talet med största sannolikhet
i första hand ett jordbruk. Huvudbyggnaden forslades
på 1840-talet från Rydal i Seglora socken till Lydde där
förläggare Kock inledde verksamhet. Kock använde huset
till bostad men också en del till jacqardväveri. Han startade
senare också ett färgeri där Johannes Packendorf blev
arrendator. Packendorf bodde i början i den i den låga
delen av gårdens annexbyggnad. Packendorf övertog i mitten
av 1850-talet väveriet och färgeriet. Färgeriet brann
dock ned 1875. År 1878 anlade Packendorf dessutom ett
tegelbruk. Delen av annexbyggnaden som är i två våningsplan
uppfördes på 1870-talet och var från början tegelmästarens
bostad.
År
1888 såldes verksamheterna till fabrikör Nils Andersson.
Han hade tidigare drivit en handvävnadsrörelse i Fritsla.
Han drev nu tegelbruket men startade också ett väveri
som fick namnet Johannedals väveri. Nils bror Ludvig Andersson
arbetade som teknisk ledare för väveriet och startade
samtidigt Kasthalls Mattfabrik i Kinna.
Efter
Nils Anderssons bortgång har gården arrenderats ut till
ett flertal jordbrukare. Den senaste arrendatorn var Bertil
Johansson som flyttade in år 1947. Gården har ägts av
Marks kommun från år 1974 och fram till år 2002.
Gårdens
ladugård och maskinhallar ägs nu av Marks Golfklubb.
Lydde
som tegelbruk
Lydde
tegelbruk startade år 1878. Tegelbruksbyggnaden uppfördes
i trä och låg vid infartens till gårdens allé. Råvaran
– leran – hämtades på gårdens ägor och lastades på tippvagnar
som gick på en smalspårig räls från lerschaktet till bruket.
Ett av schakten är nu den lilla sjö som ingår i golfbanan.
Tippvagnarna drogs med hjälp av oxar och hästar. Tegelbrukets
ugnar slukade stora mängder ved och i slutet av 1890-talet
gick man därför över till koleldning vid torkanläggningen.
Brännugnarna fick underhållas under dygnets alla timmar,
även under lördagar och söndagar. Arbetsdagen var 12 timmar
vid den tiden. I början på 1900-talet fanns det närmare
50 anställda på bruket varav 8 – 10 var barn. Man tillverkade
stora mängder murtegel, främst till fabriksbyggnader och
skorstensbyggen, men även takpannor. Företaget hade en
egen lastkaj vid Kinna järnvägsstation varifrån tegel
skickades till kunder i längre bort belägna orter. Drivkraften
hämtades från ett vattenhjul i Häggån. Därifrån fanns
en drivlina som överförde kraften till maskinerna i bruket.
När den elektriska kraften kom blev denna gamla drivkraft
omodern och omkring år 1915 uppförde man istället ett
elkraftverk vid Häggåns vattenfall strax nedanför Lydde
gård.
Tegelbruket
drevs till år 1967. År 1972 brann brukets träbyggnad ned.
Det var ett pyromandåd.
Husfruns
anteckningar från Lydde Gård
Fröken
Alice Dahl hade ansvar för hushållet på gården under 1930-1980-talet.
Hon har i en anteckningsbok noterat vilken mat som bjöds,
vad hon odlade och vad som fanns i linneförråden. Boken
inleds med hälsolärans fordringar; Födan skall vara sammansatt
af alla näringsämnen i de rätta proportionerna. För en
man beräknas 120 gr ägghviteämnen, 56 gr fett och 50 gr
kolhydrater. För en kvinna något mindre. Födan bör vara
hämtad från både djur och växtriket. Födan innehåller
både näringsämnen och smakämnen. Smakämnena hafva både
fysiologiska och närande betydelse. Födan skall lämpa
sig efter ålder, sysselsättning och hälsotillstånd. Den
som har stillasittande arbete bör ha mera ägghviteämen.
Födan skall också lämpa sig efter klimat och årstid. Den
skall vara kraftigare på vintern än om sommaren. Ju flitigare
förbränningen är desto mer värme alstras och om
vintern behöfs ju den uteblifna värmen mer än om sommaren.
På sommaren är det därför pinsamt att föda få för stark
alstrande värme. Vi tänka oss t. ex. olikheten mellan
dieten på Grönland och i de södra länderna. På Grönland
äts ju mest sälfett och i de varmare trakterna frukt och
grönsaker. Födan måste ha tillräcklig volym. Vår mage
fordrar en viss fyllnad för att vi skall känna oss mätta.
Vi böra därför tillsätta den animaliska föda med potatis
och grönsaker. Regelbundna måltidstimmar böra hållas dels
ur hälsosynpunkt för att maten tillräckligt skall smälta
mellan hvarje måltid dels kanske ej minst för trefnades
och ordningens skull.
Renovering
av Lydde Gård
Renoveringsarbetet
av mangårdsbyggnaderna inleddes februari 2003. Byggnaderna
var mycket eftersatta. Balkongen stod på stöttor och regn
strilade in på sina ställen. Väggarna befriades från lager
av byggskivor och färg. Det mesta befanns dock välbevarat.
Innerväggarna har sedan till stora delar beklätts med
lera. Leran har vi hämtat under gräsmattan alldeles utanför
husknuten. Leran har blandats med sand, linhalm och vatten.
3 cm av denna blandning ger ungefär samma värmeisolering
som 10 cm isolermatta och har dessutom en konserverande
effekt på timmerstockarna.
En
nedmonterad och timrad liten stuga från 1700-talet - Kronogården - har återuppförts på tomten.
|